Tidningshuvud 300 px NOVEMBER 2019
UR INNEHÅLLET

Strejk_01-(kopia)

Ett av många demonstrationståg i Kiruna under den stora gruvstrejken 1969/70. Det var sammanlagt cirka 4.800 gruvarbetare i Malmfälten som strejkade i 57 dagar – en strejk som skulle komma att förändra svenskt arbetsliv. Foto: Börje Rönnberg

Gruvstrejken 1969/70

– en vändpunkt i svensk historia

Stadshuset där stormötena hölls är rivet.
Gatorna där fackeltågen gick är snart borta.
Men minnet av den stora gruvstrejken 1969/70 lever kvar. Och den påminner oss om att det inte går att pressa människor hur långt som helst. Till sist slår de tillbaka.

Det har snart gått 50 år sedan som strejken startade vid truckverkstaden i Svappavaara en tisdagsmorgon den 9 december 1969.
Inom några timmar satte sig också andra arbetslag ner i protest. På torsdagen hade strejken spridit sig till LKAB:s samtliga an­lägg­ningar i Kiruna, Malmberget, Svappa­­vaara och Luleå. 4800 arbetare vägrade att jobba. Gruvorna stod stilla och omvärlden höll andan.
Nyheterna fylldes snart med bilder och skarpa uttalanden från arbetare som trotsade sin arbetsgivare, sitt fackförbund och sitt gällande kollektivavtal.
Gruvarbetarnas ilska och beslutsamhet var påtaglig och det väckte både hopp och oro. I de politiska vänstervindarnas sena 1960-tal fanns det många som såg gruvstrejken som en revolt mot hela det kapitalistiska samhällssystemet. Bidrag och sympatier strömmade in från alla håll.
Andra fruktade strejken och den stämning av uppror som den spred. Den socialdemo­kratiska regeringen, med statsminister Olof Palme i spetsen, var rejält bekymrad och försökte med alla medel skaffa sig kontroll över situationen och få de strejkande tillbaka till gruvorna. LKAB var ju dessutom ett statligt företag, vilket gjorde läget extra känsligt för regeringen.

Till sist blev det för mycket
Det skulle dröja 57 långa dagar innan strejken till sist tog slut. När chocken och känslorna stillats kunde regelrätta förhandlingar så småningom komma igång. Det mest påtagliga resultatet var att LKAB avskaffade presta­tionslönerna, ackorden. Arbetarna fick istället en fast månadslön. Därmed löstes ett av de många irritationsmoment som hade fått gruvarbetarna att så enat gå ut i strejk.
Gruvstrejken var nämligen inte alls någon kommunistisk eller revolutionär komplott, trots att tidsandan fick många att se den såsom en sådan.
Gruvstrejken var istället en samlad reak­tion från människor som hade fått nog. Det var som när en bägare rinner över, eller när en allergisk reaktion till sist bryter ut hos en person som utsatts alltför länge av något farligt ämne.
Det arbetarna inte längre tålde, var sum­man av de många åtgärder som satts in under lång tid för att få dem att jobba snabbare och effektivare. Tanken med åtgärderna var begriplig. Goda skäl fanns. Men till sist blev det för mycket.

Läs mer om gruvstrejken i KirunaTidningens novembernummer.

Rösta på Årets Kirunabo 2019!


Kandidater 710 px

En presentation av de sex kandidaterna och ett röstningsformulär hittar du om du klickar HÄR.

Senaste-husflytt

Fem kilometer i timmen gick det när detta hus i Gula raden flyttades till sin nya adress. Här har transporten nått Kurravaaravägen. Foto: Anders Nilsson

Första husflytten närmar sig

Nu förändras Kirunas stadsbild i rask takt. Stadshuset Igloo revs under sommaren och nu har Gula raden och ytterligare fyra hus intill Hjalmar Lundbohmsvägen flyttats ned mot den nya centrumkärnan.
– Nu ska det byggas källare till husen som också ska renoveras och inflyttningen är planerad till tredje kvartalet 2021, berättar LKAB:s projektledare Mari Kuokkanen.

Under 2017 flyttades åtta kulturbyggnader från Bolagsområdet för att räddas undan markdeformationerna som LKAB:s gruv­brytning orsakar. Sju av byggnaderna, bland annat Hjalmar Lundbohmsgården och ingenjörsvillan, flyttades till ett område vid foten av Luossavaara. Den åttonde, länsmans­bostaden, flyttades dock till en plats nedan­för Kurravaaravägen i sluttningen mot Kirunas nya centrumkärna.
Nu har länsmansbostaden fått sällskap av ytterligare sju byggnader när etapp 2 i projektet flyttning av kulturbyggnader inletts.
I maj presenterades en överenskom­melse mellan LKAB, Kiruna kommun och läns­sty­relsen som efter två år av förhand­lingar kommit fram till att ytterligare 31 byggnader utöver de man innan kommit överens om ska bevaras och flyttas. Sam­man­lagt handlar det nu om 41 kultur­bygg­nader som ska flyttas under perioden fram till 2035. Det är bland annat Land­strömshuset, Peking­huset, Frälsningsarmén och fem hus i SJ-området. De flesta flyttarna ansvarar LKAB för, men därutöver tar kommunen ansvaret för att flytta även Tusen Toners hus, gamla sjukstugan, och gamla brandstationen.

Lyckade flyttningar
I oktober var det så dags för husflyttningar igen. Först ut var de Gula raden längs Hjalmar Lundbohmsvägen. De tre husen byggdes kring år 1900 och var från början sex, och från början var de inte gula utan röda, vilket man kunnat se när husen frilagts inför flyt­t­ningen. Husen har också kallats Iggesunds­husen, eftersom de byggts efter ritningar från Iggesunds bruk, men LKAB:s arkitekt Gustaf Wickman satte också sin person­liga prägel på den slutliga utformningen.
Förutom Gula raden var det fyra 16 rums arbetarbostäder som stått nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen, mitt emot Annis grill, som flyttades. De är något större än Gula radens hus och väger 260 ton vardera.

Läs mer om husflytten i KirunaTidningens novembernummer.

 LKAB:s spillvärme gör stan grönare

 Deras tro på trä gav 10.000 i vinst
Senaste-spillvärme

Nu har LKAB och Tekniska verken tecknat ett avtal om att använda spillvärme från LKAB för att värma även Kiruna. Från vänster Michael Palo, LKAB:s direktör för Division Norra, Carina Martinsson, LKAB:s ansvariga för energiförsörj-ning, Thore Johansson, ordförande i Tekniska verken samt Tekniska verkens VD Jan Fjordell.
Senaste-triangelskolan

Triangelskolan tog hem en av fem regionvinster i den landsomfattande Entreprenör­kampen med projektet Wood for the Nature. Här ser vi några ur det vinnande laget, från vänster Sigrid Selberg, Tindra Ekepil Eriksson och Linn Stålnacke. Bakom dem läraren Linda Zakrisson. Foto: Kjell Törmä

Från och med nästa år kommer spill­värme från LKAB att under fyra sommarmånader stå för upp­värmningen av alla byggnader i Kiruna som är anslutna till fjärr­värmenätet. Det slogs fast i ett avtal som nyligen tecknades mellan Tekniska verken och LKAB.
– För oss på Tekniska verken är den en historisk dag, som också innebär starten på avvecklingen av avfallsförbränning, säger Tekniska verkens VD Jan Fjordell.

Runt 200 högstadieklasser i hela landet har deltagit i tävlingen Entreprenörskampen, som ska uppmuntra till företagande och till att komma på nytänkande affärsidéer.
Och en av fem regionvinnare finns på Triangelskolan i Kiruna.
– Vi har hela tiden haft en tydlig idé om att få bort plas­ten från köken, säger Tindra Ekepil Eriksson, en av fem tjejer som genomfört projektet Wood for the Nature.

Övrigt

Utöver detta hittar du bland annat i detta nummer:
• Därför ska grafiten till Luleå
• Nu byggs ett nytt badhus
• Lars Lindberg minns tiden som journalist under gruvstrejken
• Återuppförandet av Konsum på Lappgatan
• Friluftsliv, Joachim Almgren: Nu får vintern komma

Till sist två tips på bra julklappar:

Julkort-med-ram

En prenumeration på KirunaTidningen

En gåvoprenumeration på KirunaTidningen är julklappen som räcker i ett helt år. Information om hur du gör för att ge bort en prenumeration hittar du HÄR.

Kirunakalendern

En fotokalender fylld med Kirunabilder

Information om hur du köper kalendern hittar du HÄR.